Frideliduchaa

Die Stadt ist nicht ein Beton-Dschungel, es ist ein menschlicher Zoo.

Skulle jag inte rekomendera. Det är liksom ingen överdrivet god smak tillsammans.. Men det funkar när mjölken gått ut och en är trött på äckligt svart snabbkaffe.

Nu är jag hemma från landet. Kom hem igår runt halv 10. Vid halv 11 kom Freja hit och vi drack te och satt på balkogen och pratade till klockan 2 då gick hon hem och jag blev ensam och vågade inte släcka lamporna utanför mitt rum. Det är faktiskt läskigt att sova helt själv i en rätt stor lägenhet ändå.

Det är alltid så speciellt att gå av tåget på centralen med sin packning och sin oduschade kropp. Allt en vill är bara att komma hem men det sista en vill är ändå att komma hem!! Nu var det visserligen bara mitt landställe i Flen som jag och Fredrika varit på i några dagar, Men känslan av att upptäcka och se något annat och sen komma tillbaka. Antingen känner jag mig alltid fängslad och vill tillbaka, eller så är jag lycklig för att jag vet att det går. Det går att resa och upptäcka och det är det bästa som jag vet.
De här dagarna var så otroligt välbehövda ialafall. Vi har sovit ut, gått i skogen, solat,lyssnat på musik, kollat på filmer, ätit god mat och druckit vin och gett varandra påskäggg med favorit godis/naturgodis i.
Jag skulle absolut kunna stanna där hur länge som helst till. Men känner mig ändå piggare och lugnare för att faktiskt ta tag i alla plikter här i storstaden.

fffeminizm:

 © Belinda MorénSkiss för serien till vårt femzine

fffeminizm:

 © Belinda Morén
Skiss för serien till vårt femzine

(Source: lovelymileyyyy, via fuckyeahmileyfashion)

de senaste två dygnen har jag:
Sovit
svettats
frysit
druckit mängder blåbärssoppa
sovit
sovit
haft fett hög feber
osv…

Det var längesen jag drabbades av en sjukdom på detta sätt och fan vad det suger. Jag känner mig inte som en levandes tänkande människa. Behoven blir så himla konkreta och allt blir så hjälplöst.
Missade nationella idag men det var väl lika bra det var ju så jävla sjukt dumt upplagt???? 5 timmar och det går inte ens att få hjälp vad jag har förstått. Just nu tittar jag på en av mina favoritfilmer. GIA. Den är så jävla bra det ryser i mig varje gång jag ser den. Ska kolla på bahnhof zoo sen bara för att det är de absolut bästa filmerna i världen det måste jag säga.
Har inte träffat Fredrika sen i söndags detta är inte okej. Men det är inte okej med sjukdom och skola heller så det är väl det som avgör saken. SAKNAR DIG IALAFALL FREDA.
Nu återgår jag till att ligga under mina svala lakan och titta på en skärm för det är allt jag orkar just nu.




Jag sitter där. Ser staden åka förbi utanför. Ensam i ett 4-bås. Då hör jag plötsligt ett ljud av manliga högljudda röster och jag känner blickar stirrandes i nacken på mig. Nejnejnej sätt er inte här. Inte nu. Men det är precis vad de gör. Såklart. Jag känner hur de 4 männen trängs om att få ta del av upplevelsen att titta på en ung kvinna sitta ensam i en halvtom tunnelbanevagn. Så hjälplös och deras. Deras objekt att unna sig denna otroligt tråkiga resa.
Jag väljer att inte ens titta upp på dem. Men jag känner det ändå. Iaktagelsen. Leenderna. Deras makt till blickar sinsemellan.

Åhnej. Jag hör den inspelade rösten ” nästa Slussen”
Är det här jag ska av?? Jag tittar ner. Min kjol har åkt upp. Tiden rinner ut och snart stängs dörrarna. Jag drar försiktigt ner min kjol och skådar mina fötter som ser så rädda ut. Inklämda mellan blanka lädersandaler. Jag reser mig.  Rättar till kjolen lite till och tar min ryggsäck. Sväljer. Försöker komma förbi så snabbt som möjligt. Ser lädersandaler som flyttar på sig lite för långsamt för att inte få en sån där klump i halsen.
Jag är förbi. Dörrarna öppnas. Jag går av och andas in den kyliga stationsluften.

Det här är en typisk tunnelbaneresa runt kl 21.30 en söndagskväll. Någon som känner igen sig?

Lyckan på dagen när en uppnår ett kriterie på “utförligt och nyanserat” Haha lollol. Fast det var inget skämt.

image
Så söt jag dör. Denna film såg vi idag på religionen. Den handlade om kristendomen och gud. Jag satt och var inne i min egna värld som vanligt då plötsligt denna person dök upp. Jag hörde först bara rösten, sen tittade jag mig omkring men ingen annan reagerade. Jag trodde att jag hade blivit galen och tanken “tänk om alla ser sin egna gud nu” slog mig. Lilla Bow <3 

JAG HAR INGEN MOBIL
JAG HAR INGET FUNGERANDE BANKOMATKORT
JAG HAR INGET A
vilket även bertyder att jag inte är utförlig och nyanserad…..
JAG HAR INGET SÄKERT GODKÄNT BETYG I MATTE OCH NO ÄN
JAG HAR INGET FAST JOBB EFTER STUDENTEN ÄN
JAG HAR HELLER INGEN FAST BOSTAD ÄN
JAG HAR INTE ETT SPARKONTO SOM LIGGER PÅ 30 00000000000000 KR UTAN KANSKE RUNT 4 000

Men tack och tack och lov så har jag mig själv och jag känner lycka. Jag har fina underbara jävla bäst vänner. Jag har intressen som jag får utnyttja. Jag har mål och starka viljor.
Jag vandrade utan klocka,utan mobil och utan pengar på en landsväg för att veta att en buss går klockan 17 över 12 men vad är klockan nu. Jag vet inte. Jag skulle i vanliga fall tagit upp mobilen och titta på klockan. stirra mig blind på alla sociala medier som finns och få mobilens batteri att sjunka till 0 % innan jag ens kommit fram med bussen. Självklart har en mobil fördelar. Men fasen vad skönt det var idag när solen lyste och jag bara gick där. Var ledig och så jävla fri. FRI.
Jag tänker aldrig släppa att det viktigaste för en människa är att få känna sig fri. Och för tillfället känns det som att det nästan är motsatsen till allt vi försöker och ska vara hela tiden. Tänk efter bara. På allt som finns omkring dig. Vad är det egentligen av allt detta som gör dig fri? Vi hinner knappt tänka vad vi själva vill innan någon annan säger det åt oss. Men glöm inte. En människas största rättighet är att få vara människa. Du är du. Och du är fri.

Jag och Julia i håltimmarnas väntan

Jag och Julia i håltimmarnas väntan

KEISHACANFLYY